Att vara en stolt lutheran!

Jo, ni såg rätt – stolt lutheran! Det är ju inte alltid så vi uttrycker saken i Sverige precis. Vi talar om att vara ekumen, kristen, troende eller något liknande. I vår kyrka i Sydafrika är det viktigt att vara just luthersk. Här kommer en förklaring!

         

           Emeriti biskoparna Buthelezi & Zulu

Biskop Biyela

Lite teori….

För två veckor sedan var jag på en heldag med seminarier omkring Martin Luther. Föredragshållare var bland andra f.d. biskopar i detta Sydaösta stift som vi bor i. Den mest omtalade var Manas Buthelezi. Han talade om vikten av att som lutheran också våga bejaka att leva i celibat – att bli munk eller nunna alltså. Martin Luther var ju munk, men efter hans protester mot katolska kyrkans syn på bl a syndernas förlåtelse, blev han bannlyst och fick inte gå till nattvard. Då gifte han sig med en kvinna, Katharina von Bora, en nunna som rymt från sitt kloster. De fick 6 barn och enligt B Manas Buthelezi var hans Katharina en stark kvinna som också var en ledartyp, lite ovanligt på den tiden liksom även nu på sina håll… Lika ovanligt var att, här i Sydafrika där det är otroligt viktigt att få många barn, B. Buthelezi talade om hur viktigt det är att en del lever i celibat! ”Vi behöver människor som viger sitt liv åt bön som ett arbete”, avslutade biskopen. Det är ju faktiskt sant!

Det många sammanfattade under dagen av vad Luther gjorde för kyrkan och kristenheten, är ändå följande:

·         Vi är räddade bara av Guds nåd, inte p.g.a. vad vi själva gör  

·         Alla människor ska ha rätt att läsa Bibeln på sitt språk

·         Genom att tro på Jesus som vår frälsare får vi evigt liv.

Goda gärningar är självklart viktigt, men det blir liksom en effekt av att vi tror på att Jesus av nåd räddar oss. Vi vill göra gott och göra som Jesus. Vi vill vara hans efterföljare.

En annan biskop, Biyela, talade om Luther som tolerant ekumen. Luther ville ha mer tolerans mot andra kyrkor, även om man inte håller med om allt. Passar ju bra nu när det varit Kyrkornas världsråds generalförsamling i Sydkorea i år! (Hålls bara vart 7:e – 8:e år)

Rättvisa hör ihop med tolerans, Paulus talar om ökad tolerans, Jesus själv talar om frihet.

Därför ska vi ha NOLL tolerans mot om kyrkor blockerar vägen för att en människa ska kunna lära känna Guds kärlek, genom att ställa krav som inte Gud ställer. (Te x betala för att få syndernas förlåtelse.)

Det får oss att som lutheraner ställa oss på de utsattas, de svaga och de marginaliserades sida – vi kan ju inte tolerera ett politiskt och ekonomiskt system som gör människor fattiga!

Jo, jo där röt biskopen i ordentligt! Bra!

             

Barn i förskolan i Endlovini

Kyrkans hälsocenter i Amakhumbuza

..å lite i praktiska livet!

Hela förra veckan reste jag runt här i KwaZulu-Natal med en delegation från Skara stift för att de skulle möta sitt vänstift, Sydöstra stiftet. Var vi än kom vittnade människor om att de är just; stolta lutheraner! Här är några kommentarer:

-          Vi fick bygga vår kyrka för att vi skulle få möjlighet att tala VÅRT språk.

-          Självklart arbetar vi tillsammans med kristna från olika kyrkor i arbetet bland hiv sjuka.

-          Vi berättar för människor om Jesus för det finns många som inte vet vem Han är! Nu startar vi snart en ny församling!

-          Vi läser bibeln tillsammans med människor så vi kan spegla vårt eget liv där och se att bibeln gäller här och nu.  Många får nytt hopp om befrielse från allt gammalt och nåd att leva på nytt.

-          Vi arbetar självklart tillsammans med de marginaliserade, för vår kyrka här ligger i ett fattigt område.

-          Låt oss be och tacka för att Gud av nåd räddar oss!

Martin Luther vågade protestera mot det som var fel i kyrkan, när den hindrade människor att få möta Gud. Luther var FÖR förändring och det attraherar fortfarande människor, inte bara i Sydafrika.  Så låt oss se vad vi behöver förändra och arbeta med i vår Svenska kyrka, så vi också kan kalla oss – stolta Lutheraner!

Stiftsprost Peter Lindvall på sockenbud i ett hem i Umpumulo
dvs nattvardsfirande för dem som inte kan komma till kyrkan.